onsdag 16 mars 2011

Vad är kompensatoriska hjälpmedel?

Kompensatoriska hjälpmedel är särskilda verktyg utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter som ska kompensera för de svårigheter som kan uppstå. Exempel på kompensatoriska hjälpmedel är

Talsyntes - Ett datorprogram som omvandlar text i datorn till tal. Kan användas när man t ex vill höra en inskannad text eller websida läsas upp eller när man själv skriver och vill höra hur meningarna blir när de läses.

Rättstavningsprogram - Det finns särskilda program som är utvecklade för att hitta vanliga felstavningar som görs av de som har svårt att stava. Stavningsprogrammen i ordbehandlare brukar hitta feltryckningar, snarare än t ex ljudenligt men felaktigt stavade ord. Om man skriver 'syckel' föreslår Word 'sickel, sockel', medan StavaRex föreslår 'cykel'.

Hjälpen i skolan

Det skrivs en hel del om läs- och skrivsvårigheter och läs- och skrivutredningar/dyslexiutredningar i tidningarna just nu. I Sydsvenskan 15/3 kunde vi läsa att elever ofta får hjälp sent av skolan, även när man har misstänkt dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter tidigt. Jaha, hur kommer man tillrätta med det då? Ja, det kan vara enklare än man tror. De särskilda verktyg som kallas kompensatoriska hjälpmedel - de ska alltså kompensera för en svårighet man har när gäller läsning och skrivning - kan användas för en hel mängd elever. De skadar inte. I bästa fall kan tidigt användande av dem kan hjälpa elever, så att de kan avhjälpa en del läs- och skrivsvårigheter eller minska effekten av svårigheterna.

Med detta menar vi inte att man skyfflar in kompensatoriska hjälpmedel till alla elever och nöjer sig därmed, för i många fall behöver man förstås utreda läs- och skrivsvårigheter närmare. Men det är bra åtgärder att göra t ex i väntan på en utredning, eller åtgärder att göra på rätt så goda grunder, även om man inte vet allt. Tror man att det hjälper, så prova med det!

måndag 14 mars 2011

Bloggsvar

Hej läsare!
Nu har vi svarat på frågorna som vi hade fått i frågelådan! Tack för frågorna, ställ gärna flera!

Man måste klicka på frågelådan för att läsa svaren, än så länge.

tisdag 22 februari 2011

Typisk språkutveckling

Hur ser ett litet barns språkutveckling ut? Ja det kan man lägga år av sitt liv på att ta reda på (det gör ju t ex logopeder, föräldrar och förskolepedagoger), och det blir mer och mer fantastiskt ju mer man sätter sig in i det. Att det över huvud taget går! 

En riktigt kompakt sammanfattning av språkutveckling har Kenneth Hyltenstam* gjort i Att läsa och skriva (s 47-48):
Språkutveckling hos barn följer ett visst normalförlopp oavsett vilket språk det gäller. Även om variationen i hur snabbt enskilda barn går igenom förloppet är tämligen stor, kan man vid inlärning av ett majoritetsspråk ange vissa åldrar när barn brukar passera ett antal milstolpar i sin språkutveckling. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. Sålunda är modersmålets uttal i princip inlärt vid 3-4-årsåldern, även om vissa ljud och ljuddistinktioner behärskas av en del barn först i samband med skolstarten. Det mesta av språkets grammatiska struktur behärskar barn redan i 4-5-årsåldern. Utöver detta har barnet lärt sig en stor del av det centrala basordförrådet och behärskar vid skolstarten ca 8 000-10 000 ord, det ordförråd som används i hemmet och vanliga ord i barns liv i övrigt. Även de grundläggande reglerna för samtalsstruktur (hur man beter sig i samtal) och textstruktur (hur man för fram information som ska förmedlas) har barn tillägnat sig före 7-årsåldern. Den del av språket som på detta sätt, i en majoritetssituation, lärs in före skolåldern behärskas på likartat sätt av alla som använder språket. Man kan tala om att barn i denna ålder behärskar språkets bas
I texten ovan skrivs majoritetsspråk och majoritetssituation. Majoritetsspråket är det språk som talas av den dominerande befolkningsgruppen i ett samhälle. I Sverige är det alltså svenska. Med majoritetssituation menas då ett barn med två svensktalande föräldrar i Sverige. I en minoritetssituation kan språkutvecklingen se annorlunda ut.

När det gäller ordet textstruktur så avses det så kallade utvidgade textbegreppet - här kan det t ex gälla hur man håller en röd tråd i något man berättar. 


*Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

lördag 19 februari 2011

Dyslexi på olika språk

Blogopederna har nyligen hittat till Utbildningsradions arkiv, där det finns mycket intressant. De har bland annat filmade föreläsningar om en mängd olika saker. Det finns flera föreläsningar från Skolportens* senaste konferens om specialpedagogik i november 2010 (Specialpedagogik - Aktuell forskning och praktiska metoder). För den som är intresserad av dyslexi och flera språk, kolla in Bodil Andersson Racks föreläsning om det. Bodil Andersson Rack är involverad i Hitta läsningen, som vi har tipsat om innan och jobbar även med utveckling av kompensatoriska hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter.

*Skolporten sammanställer forskning och nyheter om aktuella händelser inom skolvärlden.

torsdag 17 februari 2011

Vad är språkstörning?

Hos personer med språkstörning är den språkliga utvecklingen försenad eller avvikande från typisk språkutveckling.

Språkstörning kan man ha helt utan att ha några andra funktionsnedsättningar, men det är också vanligt i samband med till exempel utvecklingsstörning eller låg begåvning, cp-skada, neuropsykiatriska funktionshinder eller vissa syndrom.

Språkstörningen kan drabba alla språkets delar, eller bara någon. Generell språkstörning drabbar alla språkets delar - både impressiva och expressiva. Med impressivt menas vår ”input”, d v s hur vi, förstår, bearbetar och tolkar inkommande information av ljud, stavelser, ord, meningar och betydelse “mellan raderna”. Med expressiva funktioner menas vår ”output”, d v s hur vi uttrycker oss med hjälp av artikulation, meningsbyggnad, ordval och ordförråd.

Vid fonologiska svårigheter har barnet svårt med språkets ljudsystem, det vill säga han eller hon “talar inte rent” eller har svårt att höra skillnad på alla ljud. 

Ibland har barnet svårt även med grammatiken. Det handlar då både om svårigheter att själv uttrycka sig i hela meningar, böja verb i dåtid och framtid, sätta orden i rätt ordning, skilja på han/hon, använda prepositioner rätt (på, under, bakom osv), men också om att förstå de grammatiska relationer mellan ord och längre meningar eller instruktioner.

Vid semantiska språksvårigheter har barnet svårt att organisera sitt ordförråd rätt. Kanske tar det längre tid att lära sig nya ord och vilka andra ord det hör samman med, eller kan det vara svårt för barnet att hitta rätt ord vid rätt tillfälle.

Om barnet även har pragmatiska svårigheter, har han eller hon svårt att använda språket rätt. Svårigheterna kan handla om att veta hur mycket eller lite man behöver säga för att personen man pratar med ska förstå vad man menar, om att upprätthålla ögonkontakt, vända sig till den man pratar med och hålla sig till alla de outtalade samtalsregler som de flesta av oss följer alldeles automatiskt. I pragmatiken ingår också att kunna förstå vad man egentligen menar när man säger en sak, men menar en annan.

Språkstörning diagnostiseras och behandlas av logopeder.

onsdag 16 februari 2011

Känsligt brandlarm

En av blogopederna är på kurs hos DART i Göteborg just nu. Kursen är mycket bra, men de verkar ha ett väldigt känsligt brandlarm!

tisdag 15 februari 2011

Bebisar lär sig ord på en minut

På svt.se kan man titta på ett litet klipp där en åttamånadersbebis lär sig ett nytt ord på under en minut. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på tidig språkinlärning. En forskargrupp ledd av fonetikprofessorn Francisco Lacerda har visat att barn lär sig genom att först uppfatta helheter. Sedan kan de höra ut mindre och mindre delar. Programmet klippet kommer ifrån visas i Vetenskapens värld i SVT2 den 21 februari kl 20.00. Blogopederna kommer sitta klistrade! Eller titta på SVT Play senare, kanske.

fredag 11 februari 2011

I bokhyllan: Bygga broar och öppna dörrar





Redaktör Karin Jönsson

Karin Jönsson, fil dr och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola är redaktör för boken som är skriven av henne och en rad andra intressanta författare (Monica Axelsson, Kerstin Bergöö, Lars Brink, Carina Fast, Lena Kåreland).

De olika kapitlen handlar om olika saker som gäller barns läs- och skrivutveckling, t ex hur skrivintresse flyter över i skrivande, skolans möjligheter att arbeta med språkutveckling och läs- och skrivutveckling i många ämnen och går in på hur skolan behöver förändras för att rusta eleverna för ett samhälle i förändring. I boken används bland annat begreppet “emergent literacy”*. Inget av dessa ord har någon bra svensk motsvarighet - det svenska “emergent litteracitet” är inte precis tydligare. Eftersom dessa två ord omfattar ganska mycket kan det vara värt att försöka sig på en definition:

Emergent (samma ord på engelska och svenska, men på svenska kommer betoningen på sista stavelsen - som i konkurrent)
Något som tar form eller utkristalliserar sig, eller något som kommer upp till ytan, framträder bit för bit.

Litteracitet - en del använder ordet literacy även på svenska, medan andra säger litteracitet
Litteracitet handlar om litteratur/text och hur man förhåller sig till det, men är mer än läskunnighet. Litteracitet innehåller inte bara de “vanliga” delarna av läsning - avkodning och läsförståelse - utan också läsarens upplevelse av textens stil, ordens valör mm.

Emergent litteracitet
Emergent litteracitet är det att börja tillägna sig skriftspråk i en utvidgad betydelse - det kan handla om barns upplevelse av hur föräldrarna beter sig eller verkar när de läser eller skriver olika typer av texter (matlista, räkningar, söndagstidningen), om barns upplevelse av språk på teve, i skolan, på fritids osv.

I boken beskrivs och förklaras också mycket om hur viktigt det är med samtal om berättelser. En upplevelse av en berättelse får man förstås när man hör den eller läser den. Men sedan när man diskuterar den med andra kan man få nya exempel på vad berättelsen handlar om. Analys av motiv och symbolik i berättelser, böcker och filmer är inte bara något som litteratur- och filmvetare sysslar med, utan förskole- och skolbarn har också en stor kompetens här. Den vuxne behövs för att ställa rätt frågor och kanske visa på olika möjligheter, men barnen kommer förvåna .

Bygga broar och öppna dörrar är en engagerande bok att läsa. Den innehåller många konkreta exempel i form av dialoger barn emellan eller mellan barn och vuxna och insikterna som barnen har eller får är ibland förbluffande. Det är också en bok med en matig teoretisk bakgrund utan att texten blir torr. Kapitlen avslutas med referenslistor för den som vill läsa forskningsartiklar eller andra böcker som kapitlen hänvisar till. Men det går också att använda delar av boken som metodbok för hur man kan genomföra lektioner och teman kring berättelser.

*Uttrycket ”emergent literacy” myntades 1966 av Marie Clay och har använts av många forskare sedan dess.

onsdag 9 februari 2011

Forskarkritik: Resultatjakten ett resursslöseri

"Svenska elever testas som aldrig förr. Igår gjorde landets niondeklassare årets första omgång av sju i de årliga ämnesproven.

De senaste åren har de fått sällskap av både femte- och tredjeklassare som gör nationella prov, och dessutom deltar Sverige i allt fler internationella kunskapsmätningar.

Men vad är proven egentligen – bra måttstockar för kunskap som garanterar en bättre och likvärdig skola över hela landet – eller tidstjuvar som varken gör till eller från för elevernas kunskap?

Politikerna har beslutat om proven i fast övertygelse om det första. Men i andra länder som haft nationella prov längre än Sverige har kritiken varit stark. Nu ansluter också svenska forskare till kritiken."

Vi ser en parallell till att man verkar lägga mer och mer resurser på att utreda orsaker till elevers inlärningssvårigheter (koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter osv) men mindre på att anpassa miljön på lämpligt sätt. Besläktat kanske? Detta är säkert en produkt av vårt samhälle och inte enbart ett skolfenomen. Alla har rätt att bedömas likvärdigt... men följden blir att det bara blir tid för bedömning.

måndag 7 februari 2011

Dagens fikon: Pragmatik

Det var ett tag sedan vi presenterade ett dagens fikon. Nu är det dags igen!

Pragmatik är förmågan att använda och tolka språk i sitt sammanhang. Det handlar om att förstå och använda outtalade samtalsregler och om att förstå vad den som talar verkligen menar. Man menar ju inte alltid det man säger. När man säger “Kan du skicka mjölken” menar med inte att man undrar om någon KAN lyfta mjölkpaketet och sedan överlämna det. Man menar att man VILL ha mjölken och att den man frågar ska skicka paketet.

fredag 4 februari 2011

I brevlådan

I det ena blogopedhushållet damp januarinumret av Språktidningen ner i brevlådan häromdagen. Mycket trevlig läsning! I innehållet hittar vi bland annat reportage om nyordsjägare i Sverige och i våra grannländer, en artikel om de engelska låneordens ställning i svenskan och dessutom 30 sidor språkpyssel. Härligt!
Trevlig helg på er, alla läsare!

måndag 31 januari 2011

I bokhyllan: Ibland låtsas jag att jag förstår

Ibland låtsas jag att jag förstår är skriven av Malena Sjöberg. Det är en bok om barn och unga med språkstörning. Det är en samling goda exempel när det gäller hur kommuner har tagit hand om sina barn och unga med denna funktionsnedsättning. Boken ger också en viss inblick i hur det är att leva med språkstörning i skolan - i samspråk med klasskamrater och lärare.

Språkstörning innebär att man har en typisk kognitiv utveckling utöver den språkliga förmågan, men innebär ofta stora inlärningssvårigheter. Eftersom språket används i så stor utsträckning för vårt lärande så är det en stor utmaning att hitta rätt pedagogiska metoder för eleverna med språkstörning. Det hittar man förstås i specialverksamheter för barn med språkstörning, t ex Kommunikationsklasserna på Söderkullaskolan i Malmö eller på Hällsboskolan, men det går även att lösa i "hemskolan" med rätt kompetens och resurstilldelning.

Boken har några år på nacken men har ett rättelseblad från 2009 att ladda ner. Förutom den tryckta boken finns boken inläst i DAISY-format i pärmen.

Vem bör läsa? Rektorer, pedagoger, föräldrar.

fredag 28 januari 2011

Tips: Hitta läsningen


I DVD-filmen Hitta läsningen ger logopeden Bodil Andersson Rack handfasta råd kring hur man på ett lekfullt sätt kan stimulera läs- och skrivutvecklingen hos sitt barn. Man får mer kunskap kring läs- och skrivutveckling, tips på roliga övningar och filmexempel med barn och föräldrar som leker med språket tillsammans.

Med DVD:n följer också material man kan skriva ut och använda i övningarna. Övningarna är anpassade för barn i 5-8-års ålder som är precis i början av läs- och skrivutvecklingen. En del av DVD:n handlar om flerspråkiga barns läs- och skrivutveckling.

Filmen kan beställas från
Kod-Knäckarnas hemsida. Där kan man även se en trailer från filmen och ladda ner delar av materialet.

Trevlig helg önskar Blogopederna!

måndag 24 januari 2011

Hunden som lärt sig fler än tusen ord

En pensionerad psykologiprofessor har lärt en border collie över 1 000 ord, viss kategorisering av ord samt grundläggande grammatik.


Enligt artikeln i DN behöver border collies sysselsättas så att de inte blir nervösa och olyckliga i overksamhet och kanske behövde professorn emeritus också en del sysselsättning. Han har tränat i fyra timmar om dagen med hunden.

Hundarna på bilden har inget med artikeln att göra.

Vad är språkljud/fonem?

Språkljud - eller fonem - är det talade språkets atomer. Språkljuden betyder ingenting i sig själva, men hopsatta till en räcka blir de till ord. Ett exempel på ett språkljud är b-ljudet som finns i ‘bil’. Ett annat språkljud är p-ljudet som finns i ‘pil’.

I bil och pil är det bara ett språkljud som skiljer orden åt, men orden betyder helt olika saker. Samtidigt betyder ju inte b eller p något i sig själva. Därför brukar man säga att språkljuden är de minsta betydelseskiljande delarna av språket.

En del språkljud motsvaras av en bokstav. Bokstaven b uttalas [be:] när man bokstaverar eller rabblar alfabetet men språkljudet är [b]. Man säger ju [bi:l], inte [be i: el].

Ett språkljud motsvaras inte alltid av en bokstav. Exempelvis kan det språkljud som kallas “sje-ljudet” skrivas på många sätt - t ex sk, sj, stj, si (skära, sjal, stjärna, fusion). Omvänt kan samma bokstav uttalas med olika språkljud, såsom bokstaven a i ‘hal’ respektive ‘hall’.

(Just nu har vi inte tillgång till någon font med det fonetiska alfabetet IPA, där alla språkljud har egna specifika tecken.)

torsdag 20 januari 2011

Vad är modersmål?

Modersmål är språket man är född och uppvuxen med. Många har mer än ett modersmål, exempelvis om föräldrarna pratar olika språk. I skolan och förskolan kan man få modersmålsundervisning i det modersmål som inte är svenska.

måndag 17 januari 2011

När ska man söka logoped?

Tidigare har vi skrivit några rader om när man som förälder ska efterfråga logoped till sitt barn. Då tog vi upp åldrarna 0-4 år. Här kommer en liten fortsättning:
  • Om barnet vid fyra års ålder är svårt att förstå för andra än föräldrar och syskon.
  • Om barnet halkar efter i bokstavsinlärningen i förskoleklass.
  • Om barnet inte har lärt sig läsa efter vårterminen i skolår ett.
  • Om barnet andas med öppen mun även när han eller hon inte är förkyld.

lördag 15 januari 2011

Dagens fikon: Stavelse

En stavelse är en vokal* (a, o, u, å, e, i, y, ä, ö) tillsammans med dess tillhörande konsonanter (b, d, f, g, h...). Stavelserna kan vara betonade eller obetonade och det blir avgörande för språkets rytm.

Jollrande barn tränar ofta på stavelsestrukturer innan de kan säga "riktiga ord". Stavelsejoller - 'papapapapapa' - är den sista delen av jollerutvecklingen innan det blir ord av det - 'pappa'.

Exempel:
'Sta-vel-se' innehåller tre stavelser
'Sta-vel-ser-na' innehåller fyra.
'I' innehåller en stavelse, liksom 'is', 'ris' och 'pris'.

*Det finns stavelser utan vokal. Norrländska ['fu:tn] (foten) har ingen vokal, men ljuden tn utgör ändå en stavelse. Det engelska uttalet av London ['landn] har också två stavelser men ingen vokal i den andra stavelsen. Man kallar det för "stavelsebildande n".

söndag 9 januari 2011

Elever med läs- och skrivsvårigheter får inte den hjälp de behöver i grundskolan

I gårdagens DN-debatt skriver logoped och medicine doktor Ulla Föhrer tillsammans med författaren, läraren och dyslektikern Helena Bross om situationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i våra svenska grundskolor. Deras inlägg heter "Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan", och som framgår av titeln är det situationen för dessa elever inte särskilt positiv:
"Trots alla datorer och andra hjälpmedel som finns – och trots att det i dag går att köpa ljudböcker i varje bokhandel – är det inte självklart att grundskoleelever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får hjälp. Eftersom många inte får de rätta förutsättningarna för inlärning, tvingas de sitta av sin skoltid under psykiskt lidande. Det här är inte bara en katastrof för den enskilda eleven utan också ett samhällsekonomiskt slöseri. I en modern skola borde assisterande teknik vara en självklarhet. Att inte använda sådana hjälpmedel är diskriminering och ytterst en demokratifråga."
Budskapet i artikeln är desto positivare; om eleverna bara fick den hjälp de behöver skulle de klara sin skolgång så mycket bättre. Med datorn som skrivhjälpmedel vid bokstavsinlärning, talsyntes som återkoppling, inlästa läroböcker, tillgång till lärarens anteckningar på tavlan och längre tid vid skriftliga prov kan eleven lägga sina resurser på att lära sig innehållet i skolämnena istället för att bara kämpa med det som är allra svårast, nämligen läsning och skrivning.

Skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och vi hoppas, i likhet med artikelförfattarna, att det efterlevs i möjligaste mån i hela landet.